Moha

Igår fick jag smaka på en rakhöger, jag insåg när jag satt där i källaren att det kändes som jag gick i högstadiet igen. Samma ställe samma folk samma mål (supa tills vi spyr).
as a lightning fick jag förminna mig om att jag faktist inte gör de här varje helg längre. Jag har hunnit med mkt på sju år. nya bekanstkaper, diffrent places, nya och annorlunda mål, jag insåg att jag har vart med om väldigt omtumlande världsomvändande saker (min värld) jag har fått en personlighet, fått åsikter som är baserade på fakta, hittat mig själv, det var trevligt och träffa det förflutna och även de personer som var där som jag gärna behåller i min framtid men jag är glad att jag inte är samma person som när jag gick i högstadiet.


Måste bara tacka två vänner mina bästa vänner någonsin som alltid får mig att skratta så jag kisaar på mig. Osse och Hanna, två personer som jag vet att jag alltid kan luta mig tillbaka på nomatterwhat.