Moha

Jag har börjar gråta över ingeting.
Jag gråter till nyheter, oprah, desperate, bloggar, böcker, om jag tappar något, om jag ser en ensam själ.
Tårarna bara sprutar.

Ex. idag så satte jag på mig mina örhängen som jag fick av Jens i födelsedagspresent. Sen märkte jag på jobbet att pärlorna på ett av örhängena ramla av. Tårarna sved direkt bakom ögonlocket och jag sprang runt som en tokig för att hitta mina fina pärlor. Jag visste ju eg. att jag skulle hitta dem i bilen eftersom jag bar vart där och på jobbet. Men ändå levde jag mig igenom hela den underbara kvällen vi hade tillsammans när jag fick örhängena och fick ont i hjärtat av sorg.
I söndags grät jag till en ensam själ, sen grät jag för min mormor, sen grät jag till oprah.

Det här är verkligen inte min stil. Jag är ingen cry baby.
Jag har typ gråtit lika många ggr i år som jag grät hela förra året.


Vad är det som gjort mig så blödig?