världssorg
Igår dog Ingmar Bergman, han längtade efter döden enligt hans vänner. Eller han längtade snarare efter sin fru Ingrid. Precis som min mormor längtade efter morfar.
Jag besökte deras grav igår, lämna blåklint och nejlikor.
Jag är väldigt ledsen just nu. Hela tiden, kanske beror det på saknaden av sommaren, på slentrianen i arbete, kanske beror det på osäkerheten i framtiden eller besvikelsen på vissa personer.
Jag ser på nyheterna, inser hur många som brags om livet i just denna stund, det smärtar i varje del av mig och jag gör inget. Inget, inget, inget.
Min man bläddrar fort kanal om det är något tragiskt på tv för annars sitter jag paralyserad och är inte mig själv på hela kvällen.
Ihelgen försökte jag sova normala 8-9 h men dog och sov 4 h till.
Helt vansinne.
Sommarn brukar ju vara min.
Jag ber för att augusti ska komma med något spektakulärt.
Jag besökte deras grav igår, lämna blåklint och nejlikor.
Jag är väldigt ledsen just nu. Hela tiden, kanske beror det på saknaden av sommaren, på slentrianen i arbete, kanske beror det på osäkerheten i framtiden eller besvikelsen på vissa personer.
Jag ser på nyheterna, inser hur många som brags om livet i just denna stund, det smärtar i varje del av mig och jag gör inget. Inget, inget, inget.
Min man bläddrar fort kanal om det är något tragiskt på tv för annars sitter jag paralyserad och är inte mig själv på hela kvällen.
Ihelgen försökte jag sova normala 8-9 h men dog och sov 4 h till.
Helt vansinne.
Sommarn brukar ju vara min.
Jag ber för att augusti ska komma med något spektakulärt.
Kommentarer
Trackback